Dålig kombo

Pizza till middag och nya oingådda jeans.

Ljus och färg

Det är så mörkt ute i dag att man måste ha alla lampor på för att alls se något inomhus. Tur att jag reser söderut på måndag. Lite solljus kommer att göra humöret gott.

Har beställt drömkappan i dag. Hoppas den hinner fram tills jag kommer hem igen, då kan jag själv vara en uppiggande färgklick på höst-Åland.

Det går åt rätt håll

För ett tag sedan förvånades jag av att kebabförsäljaren i stan visste vad jag hette när jag kom in och handlade av honom. I dag blev jag lika förvånad när gruppträningsinstruktören på gymmet visste mitt namn.

Saknad

Saknad är en konstig känsla.
Det konstigaste med den är att den går att hantera ända tills man träffar den man saknar.
Då blir den plötsligt outhärdlig.

Lyckan kommer, lyckan går

Jag var ut och intervjuade en fotbollsspelare i dag. Det var trevligt. Och han var lycklig sa han.

- I'm happy.

Bara sådär.

Det är inte ofta folk säger så. Undrar om det är för att de sällan känner så? Så är det i alla fall för mig.

Men jag tänkte "I'm happy for you".

Alltid nått.

Lite Lill på måndagskvällen

Jerry Williams sjunger på Rockoff i kväll. Jag sitter hemma och ser Lill Lindfors sjunga på Liseberg istället. Det passar bättre efter en tuff helg med tvådagarsutgång och jobb.

Och så sjunger Lill klokare ord än Jerrys "I can jive I can jive". Som i låten Rus till exempel.

När vinet glöder i de fyllda glasen och
vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.
Vi som gått omkring och vart så blyga
vi slutar upp att smyga, modet kommer efterhand.

Hej, tjo och klackarna i taket!
Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.
Inga ord kan bli för stora, vad har jag att förlora?
Så är det med det!

Alla ryms i stora famnen och skeppet söker hamnen
och vänskapen är varm.
Livets gåtor blir så uppenbara och dem kan jag förklara
när du vilar på min arm.

Senare när berusningen har lagt sig och
det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.
Då undrar jag över hur du ser mig,
man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.

Mitt hjärta har en frusen inneboende med
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Jag lever...

... men jag har fem nummer av olästa Hus och hem liggandes på soffbordet, en halv säsong Mästarnas mästare att titta ikapp, en cykel med punktering i förrådet, en resa att planera, en tandläkartid att boka, en lägenhet att städa, bröd att baka, en garderob att rensa, en häst att rida, en bil att tvätta, mor- och farföräldrar att hälsa på, träning att ta tag i på nytt, vänner att umgås med och ett jobb som gör tidigare saker nästan omöjliga att kryssa av.

Jag hinner helt enkelt inte blogga.