Jobb-igt

I dag var en jobbig men samtidigt rolig dag på jobbet. Det hände massor, och det var sådant som krävde lite mer av en än att bara redigera pressmeddelanden.

Men fan vad trött jag är nu. Huvudet värker och hur jag än försöker går tankarna på jobbet inte att skjuta undan. Dessutom visste jag inte om jag skulle köra hem från arbetet med bilen när jag slutade eller om jag hade gått och lämnat bilen hemma i morse.

Tur att jag är ledig i morgon. Ska börja planera in vintersemesterveckan snart tror jag.

Håla

När man bott på ett ställe i hela sitt liv är det svårt att tänka sig in i hur stället ser ut i andras ögon. Därför tänker jag sällan på att jag bor i en håla.

När jag åker genom Hallstavik på väg mot Uppsala är det lätt att ta på sig de kritiska glasögonen. Jag ser Icabutiken, banken och babyaffären (för en sådan verkar det alltid finnas oavsett hur liten orten än är) och jag tänker att här skulle jag aldrig kunna bo.

Men så brukar jag inte tänka om vår fina stad.

Förutom när jag går på hockey.

Nu har det hänt flera gånger. I lysrörens illgula sken blir plötsligt allting tydligt.

Tonårstjejerna med sina rosa Sveamössor och för mycket kajal, tonårskillarna med för mycket hårprodukter och en prilla i storleken som får läppen att stå rätt ut. De pensionerade gubbarna med mjukisbyxor och vinterstövlar. Småbarnsmamman med tvåmånadersutväxt som skvallrar om att hon är visst är brunett någonstans där under det där sönderblekta håret.
Och så hockeyn då som är på så låg nivå att man nästan skäms lite, men som ändå verkar engagera de hundratal som satt sig ner i den kalla hallen som sponsras av företag med reklambudskap som "Snabba puckar med posten".

Där tänker jag varje gång: Jag bor i en håla. Det är faktiskt så.

Ouch.

Stod utanför krogen och väntade på en taxi här om veckan. Var trött, irriterad och kall. Taxikön var evighetslång och allt jag ville var att kunna knäppa med fingrarna och vakna upp färdigt nedbäddad i min varma säng. Beklagade mig för en bekant. Och han sa:

- Skulle jag varit singel skulle du fått komma hem till mig och sova på min soffa.

På min soffa.

Tack som fan för den komplimangen. Oemotståndlig måste vara mitt mellannamn.

What you wore today

Tack vare tövädret hade jag inga strumpbyxor under jeansen i dag. Däremot dubbla tröjor, varav den yttersta var blå och av ylle. Jeansen var förresten svarta.

På gymmet bar jag ett turkost linne och ett par svarta knälånga shorts. Nike kallar dem Dry fit, men efter en halvtimme i spinningsalen kan jag lova att kläderna var allt annat än torra.

I kväll har jag burit samma svarta jeans plus en blå och vitrandig tröja. Alldeles för lite kläder skulle det visa sej, så förutom det här har jag varit inlindad i min stora halsduk hela kvällen.

Intresseklubben antecknar. Eller hur.

Your beliefs

Jag vill tro på mycket.

Jag vill tro att det finns en person för just mig. Kanske flera till och med.
Jag vill tro att alla människor är goda innerst inne.
Jag vill tro på gud, himlen och ett evigt liv.

Vissa dagar är det lättare än andra att tro på allt det där.

Ibland kan jag inte förmå mig att tro på något. Men jag fortsätter försöka.

A moment

Hon föddes för bara några timmar sedan.

Jag har aldrig hållit en så liten i mina armar förut. Jag tänker på att stöda hennes nacke. Man har ju hört att det är så man ska göra. På tv säger dom alltid det.

Hon är alldeles skrynklig. Och röd. Ögonen är bara små streck och fingrarna små och tunna. Hon är inlindad i en filt och varm som ett element. Jag känner hur hon sträcker på sig där inne i filten. Spretar med benen, för det är väl skönt att inte ha det så trångt som i magen längre.

Ja magen förresten, det är helt ofattbart att hon för inte ens ett dygn sedan fick plats där inne.

Hon gnyr och gnäller. Gråter lite, men utan tårar. Sedan blir hon stilla. Lugn. Somnar i min famn.

Och jag undrar om hon kanske inte är den vackraste jag sett.

Fina saker 2010

Fyra dagar i Rom, fem dagar i Chicago och sju dagar i New York.

Min alldeles egna lägenhet.

Fjärilarna som återvände till magen.

Jobbet.

Jurmo.

Nya och gamla vänner.