Det har varit mycket hjärta och smärta här på sista tiden. Nu får det räcka, det börjar till och med stå mig själv upp i halsen.
Ska ägna mig åt mer lättsmält bloggande i stället, ett tag i alla fall. Börjar med att bjuda er på en ordvits som jag kommit på alldeles själv. Sann är den också:
Jag har tappat bort min klocka, alltså är jag tidlös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar