Heaven

Det finns inget som är så fint som Bryan Adams Heaven live.
Eller jo det finns det kanske.
Heaven live efterföljd av I´ll always be right there.
Sedan blir det svårslaget.
Fast toppar gör ändå att lyssna på Heaven och I´ll always be right there under täcket med ett par starka armar runt sig.

Behöver jag berätta att jag har spenderat denna söndag framför ett dussin amerikanska highschoolserier och att livet som singel börjar kännas segt.

Händel, Brahms och Caine

Jag och mina klasskompisar håller på och skapar en kampanj för att locka fler ungdomar till Svenska kammarorkesterns konserter. I fredags var vi inbjudna på en konsert med dem och jag måste säga att jag tyckte det var riktigt bra. Dessutom kände man sig väldigt mycket mer kulturellt kunnig när man kom därifrån, för ni skall inte tro att man beter sig hur som helst när en symfoniorkester spelar. Man applåderar inte varje gång orkestern tystnar, utan först när sviten eller serenaden är över vilket skapade lite förvirring för oss okunniga.

Linda följde med mig och när konserten var över gick vi till Grill corner och köpte varsin kebab före vi tog bussen hem till förorten. Man kan ju inte vara alltför finkulturell på en gång.

Grannen

Träffade min granne igår i trapphuset. Tidigare har jag bara hört honom genom väggen. Det konstigaste sexljud jag hört. Som en mistlur ungefär. Han såg inte ut som han lät.

Hingstvisning med mamsen

Igår kväll var jag och mamma till Strömsholm och tittade på hingstvisningar. Det var Flyinges hingstturné som hade nått Strömsholm och en av Volants släktingar visades. Den hingsten hade nämligen Donnerhall som farfar, Volant har honom som Richfield

farfarsfar. Förutom att det var roligt att se honom var höjdpunkten när Susanne Gielen visade Richfield i ökad trav och när Peter Eriksson hoppade den halvblinda Quite Easy med enhandsfattning och bara ett öga öppet.

För övrigt mötte jag och mamma Peter Eriksson när vi var på väg in till arenan, och han hälsade så glatt. Det måste vara vad andra människor upplever när sportstjärnor som till exempel Zlatan hälsar på dem. Bara det att Zlatan knappast hälsar medan Peter som lever sitt liv med lite hästskit på skorna gärna hälsar på vanliga dödliga som mig.

Peter Eriksson och Cardento

IFK-ÖSK

Idag mötte Ålands stolthet IFK Mariehamn ÖSK här i Örebro på Behrn Arena. Det var ingen vidare rolig syn för grabbarna spelade faktiskt rent ut sagt dåligt. Dom var efter på varenda boll och det var mest spel mot ett mål; IFKs. Nåja, det var ju rätt trevligt att se på fotboll i alla fall, särskilt under första halvleken då solen sken på läktaren och hejaramsorna fortfarande var någorlunda positiva.