"En sån man kan gifta sig med"

Var en sväng till Dinos med killarna igår. Först satt vi hos Kicke och spelade Vem vill bli miljonär på nån sorts tv-spel, playstation kanske? Vi var inget vidare bra, inget lag fick mer än tiotusen kronor... Fast mitt lag kom upp till 80000 kronors nivån, sedan var det ett latinskt ord som satte käpp i hjulet, bone fide, som tydligen betyder väl bekomme och inte smaklig måltid som vi trodde. Nåja, det var inte det jag skulle skriva om här.

Väl på Dinos satt vi och kollade in folk, lite sådär som man gör. Oskar som alltid har egna teorier om det mesta menade att det fanns två sorters tjejer, två fack dom kunde placeras i. Utan att gå in för mycket på det idiotförklarade han nog tjejerna i det ena facket rätt ordentligt medan tjejerna i det andra facket var sådana som man "tycker är söta och snälla". Och gissa om man blev förvånad när han plötsligt kläcker ur sig att jag själv klassas som "en sån som är snäll och söt, en sån som man kan överväga att gifta sig med". Efter den kommentaren var jag nästan redo att lämna Dinos på fläcken. Sådana komplimanger får man ju inte varje dag, och man ska ju lämna festen medan man ligger på topp!

Så var det med det Örebro

Surfade runt bland alla mina favoritbloggar och läste Emmas hejdå-inlägg om Örebro. Insåg att jag själv inte skrivit något. Funderade på att göra det men insåg att det nog inte kommer hända än på ett tag. Det var konstigt med Örebro. Tre jäkla år har jag levt mitt liv där, och ändå känns det på något vis som att Örebrotiden bara varade ett par veckor. Som att de saker som är värda att ta med mig därifrån ryms inom några fjuttiga dagar. Som att jag inte gjorde så mycket kul, vettigt, minnesvärt där. Skulle jag börja lista grejer skulle det knappast vara så och kanske det är en anledning god nog att verkligen göra en lista. Vi får se. En sak vet jag i alla fall säkert. Jag är färdig med Örebro. Vill inte tillbaka varken för plugg eller jobb. Däremot lockar en partyhelg hos Anna, och jag antar att det kommer att locka ännu mer när solen går i moln här och turisterna försvinner tillbaka över havet med Ålandsfärjan. Då Örebro, då kanske vi ses igen.

Midsommar och Ålandsministrar

Spenderade min midsommar ute på Kökar. Var riktigt, rikigt lyckat måste jag säga, fint väder, god mat och rolig fest. Lyckades trilla ner i mitt livs första dike också, eller rättare sagt blev jag nerknuffad, men utan ett par promille i pannan hade jag kanske hunnit parera innan jag brakade ner för grässlänten.

Idag går dagen i arbetets tecken igen. Skulle träffa en ikonmålare men det blev inställt. Fick hänga med Ålandsministern istället. Kände mig extremt okunnig när eu-fördrag och subsivadåförnåntingprinciper diskuterades. Nåja, en erfarenhet rikare blev man väl.

Egentligen skulle jag ha gått på teaterpremiär ikväll för tidningens räkning, men kulturredaktörn tog det på sig själv istället så ingen fars för mig inte.

Annars har det varit några riktigt trevliga veckor. Anna var hemma en sväng från Örebro så passade på att hänga me henne. Så var det ju Alandia cup och en bunt engelska fotbollstränare på stan, endel sötare än andra, och det var ju alltid något att vila ögonen på.

Nej nej, nu tillbaks till jobbet.